Så här ser vår miljöanmälan ut, som kan vara användbar som mall
för alla som på sitt fält gör mer än 100 flygrörelser per år,
som då är ett måste om man inte vill riskera böter.

reviderad: 03.04.04

Anmälan enligt Miljöbalken (SFS 1998:808) och Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) om annan flygplats som inte omfattas av punkterna 63.23-1 eller 75.224-1 i förordningen (avseende civil/militär flygplats med minst 1200 m banlängd). Svenljunga/Bergsäter UL-flygplats INNEHÅLL 1 Inledning 2 Svenljunga Flygplatsförening 3 Administrativa uppgifter 4 Ägar- och ansvarsförhållanden 5 Historik 6 Geografi 7 Beskrivning av flygplatsen 8 Beskrivning av aktörerna på flygfältet 8.1 Borås Ultralätt Flygklubb 8.2 Övriga 8.3 Gästande flygplan 9 Verksamhetsbeskrivning 9.1 Verksamhetsformer 9.2 Verksamhetens storlek 9.3 Trafikreglering 9.4 Trafikvarv 9.5 Bulleremission 10 Hantering av miljöfarliga ämnen 10.1 Flygdrivmedel 10.2 Fordonsdrivmedel 10.3 Oljor 10.4 Rengöringsmedel 10.5 Avisningsmedel för flygplan 10.6 Avisning av rullbanor, taxibanor och plattor 11 Miljökonsekvenser 11.1 Utsläpp till luft 11.2 Utsläpp till vatten 11.3 Buller 11.3.1 Buller och bullerutbredning 11.3.2 Flygvägar 11.3.3 Bebyggelse som påverkas 12 Miljöpolicy 13 Gjorda miljöförbättringar 14 Planerade miljöförbättringar Bilagor 2000.10.24 Denna miljöanmälan är upprättad av Igor Cronsioe, 070-556 32 75 Inledning Denna miljöanmälan är uppbyggd efter den mall som framtagits och utgivits gemensamt av Luftfartsverket (LFV) och Kungliga Svenska Aeroklubb (KSAK). Luftfartsverket har att tillse att flygsäkerheten blir den högsta möjliga i Sverige. LFV´s direktiv för flygsäkerheten måste ha högsta prioritet för att bland annat inte stora miljömässiga konsekvenser t.ex. i form av haverier inträffar. Ansvarig för miljöanmälan är Svenljunga Flygplatsförening. Eftersom föreningens medlemmar är de som använder landningsbanan inlämnas härmed miljöanmälan för denna verksamhet. För begreppsförklaringar och definitioner hänvisas till bilagorna, vilka med fördel kan läsas före miljöanmälan om man inte är förtrogen med olika flygtekniska termer. Svenljunga Flygplatsförening Svenljunga Flygplatsförening är sammaslutning av flygintreserade privatpersoner. De som flyger är medlemmar i Borås Ultralätt Flygklubb och en del har egna ultralätta flygplan. Ambitionen är att skapa normer för enkla UL-flygplatser. Området har iordningställts och anpassats till flygverksamhetens behov genom privata initiativ och med medgivande av markägaren. Rent flygoperativt är i princip alla öppna platser med en längd av ca 2-300 meter användbara för ultralätt flyg förutsatt att markägarens tillstånd har inhämtats. Denna anmälan är avsedd att vara prövande för framtida privata landningsbanor, på egen eller arrenderad mark. Sådana områden kan komma att överstiga 100 rörelser per år, men då de ej innehåller någon infrastruktur enligt gängse normer för flygverksamhet torde de ej räknas som flygplatser. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Bergsäter 4.236 Anläggningens namn: Svenljunga/Bergsäter UL-flygplats Besöksadress: Bergsäters industriområde Verksamhetsutövare: Svenljunga Flygplatsförening Utdelningsadress: Bergsätersvägen 7 Postnummer och ort: 512 50 Svenljunga Telefon: 0325 124 28 Kontaktperson: Igor Cronsioe Telefon: 070 556 32 75 E-post: info@archaid.se Organisationsnummer: 866001 2132 Ägar- och ansvarsförhållanden Marken ägs av Svenljunga kommun och arrenderas ut till flygplatsföreningen. Historik Fältet har varit i bruk de två senaste åren och har tillkommit i takt med att ett antal närboende skaffat sig UL-certifikat och även egna ultralätta flygplan. Geografi Banans läge är N 57o 29´02´´, E 13o 06´04´´. Fältet är beläget på Bergsäter industriområde rakt syd om Svenljunga centrum och i förlängningen av den bebyggda delen av industriområdet och är i huvudsak åkermark och ligger väl avskärmat från bostads- och övrig bebyggelse. Beskrivning av flygfältet Banan består av ett gräsfält, 20/02 (belägen ungefär i kompassriktning 200/20 grader) som är 325 meter långt och 25 meter brett och uppfyller de måttmässiga kraven enligt LFS 1980:9 Bilaga 3, sånärsom vad gäller banlängd (min. 500 m, vilket avser normalt privatflyg). Beskrivning av aktörerna på flygfältet Borås Ultralätt Flygklubb är landets mest aktiva UL-klubb och har en stark tillväxt av nya medlemmar. Ett flertal medlemmar har egna flygplan, varav 4 hör hemma i Svenljunga. För dessa är behovet av en landningsbana på hemmaplan av stor betydelse och föreningens målsättning är att medverka till en utveckling inom sjuhäradsbyggden med avseende på landningsbara utflyktsmål. Klubben har sin bas på Viareds Flygplats i Borås och utgör basen för UL-flyget med både utbildning och uthyrning av klubbflygplan. Övriga Som ett led i utvecklingen finns det intresse för att anlägga och bedriva kommersiell verksamhet I forma av import, service och underhåll av ultralätta flygplan i anslutning till fältet, vilket borde passa väl in i kommunens strävan att exploatera de obebyggda industritomterna. Gästande flygplan I och med att UL-flyget har utvecklats till en säker och välutrustad form av flygning är det redan flera exempel på gästande flygplan från andra delar av landet som besökt Svenljunga/Bergsäter UL-flygplats. Verksamhetsbeskrivning Idag förekommer endast enstaka flygrörelser och en begränsad föreningsverksamhet. Målsättningen är att vara en del av UL-flygverksamheten i Sjuhäradsbyggden. Verksamhetsformer Normalt används fältet enbart av ultralätta flygplan upp till en maximal startvikt på 450 kg. Dessa lätta motorflygplan behöver oftast mycket begränsad startsträcka (under 100 meter). Därför kommer de oftast betydligt högre än andra flygplan innan de flyger över fältgränsen. Utöver vanliga start och landningar i samband med utflykter eller vid besök, som idag uppsakttas till minder än 100 rörelser per år, kan rena landningsövningar komma att öka, s.k studs och gå. Detta för att höja flygsäkerheten och piloternas skicklighet. Verksamhetens storlek Flygverksamhetens omfattning uppskattas till 102 flygrörelser per år. Detta för att få denna miljöanmälan prövad och för att generellt undersöka möjligheterna att använda kommunal eller privat mark för UL-flyg i framtiden, utan begränsning av antalet flygrörelser. Trafikreglering Någon trafikledning förekommer ej, men flygplanen är utrustade för radiokommunikation. Trafikvarv Normalt tillämpas s.k vänstervarv vid landning på de flesta flygplatser. För fältet på Bergsäter fungerar detta bra vid landning norr ifrån (bana 20) men för att undvika att flyga över bostadsområdet strax väster om fältet tillämpas högervarv vid inflygning från söder. Vid starter i båda riktningarna är det lämpligt att gå öster ut tills säker flyghöjd uppnåts. Bulleremissioner Ultralätta flygplan är generellt sätt mycket minder bulleralstrande än vanliga privarflygplan. I och med att den nyare generationen av UL-plan med fyrtaktsmotorer kommer att dominera, blir bullerförhållandena ännu mindre. Samtliga plan som hittills landat på Bergsäter ligger klart under de nivåer som faställts som gräns för bullervärden för UL-flygplan och för att få framföra dessa krävs ett giltigt miljövärdighetsbevis med uppgift om högsta uppmätta bullervärde för respektive flygplanstyp. Hantering av miljöfarliga ämnen Flygdrivmedel Hantering av drivmedel förekommer ej på fältet. I den mån tankning görs, förekommer detta privat på område i fältets närhet och kan jämföras med att tanka sin bil eller moped från en reservdunk. Fordonsdrivmedel Drivmedel till gräsklippare hanteras på samma sätt. Oljor Oljeprodukter till flygplanen hanteras ej i anslutning till fältet, men kan förekomma privat. Rengöringsmedel Som rengöringsmedel för flygplan används i huvudsak vatten, såpa och diskmedel men förekommer inte på fältet. Avisningsmedel för flygplan Förekommer ej. Avisning av rullbanor, taxibanor och plattor Förekommer ej. Färger Förekommer ej. Miljökonsekvenser Utsläpp till luft Eftersom flygplanen som används på Bergsäter är utrustade med kolvmotorer av liknande typ som används i bilar eller gräsklippare blir störningen genom utsläpp till luften i stora drag på samma sätt som från övrig privat konsumtion av bilresor och trädgårdsarbete. Detta orsakar givetvis en viss skada på miljön, men jämfört med mängden motorer som finns i bilar och motorredskap inom kommunen måste detta utsläpp anses vara mycket marginellt. Utsläpp till vatten Förekommer ej. Buller Buller och bullerutbredning Buller som påverkar miljön utanför flygplatsområdet sker i huvudsak efter start i samband med stigning upp till ca 300 meters höjd. För att minimera detta buller används ett förfarande som ger så mycket stigning som möjligt över fältområdet eller över ej bebyggda områden. Nivåerna på det buller som finns utanför flygfältsområdet har inte mätts eller beräknats. Det finns skäl att anta att dessa inte kommer i närheten av de begränsningar som fastställts. Flygvägar Flygvägarna som används innebär ingen överflygning av bostadsområden och är lagda så att minsta möjliga bullerpåverkan sker. Bebyggelse som påverkas De hus som kan överflygas under 300 meter i samband med starter ligger i banans förlängningar och utgörs i norr av kommunens förråd och dagcenter och i söder av ett skrotupplag. Miljöpolicy Generellt för användning av åkermark för privat ultralätt flyg att utnyttja flygplanen så bränsleekonomiskt som möjligt att tillvarata alla kemiska ämnen som kan tänkas användas i verksamheten att utnyttja transporter som orsakar så få ingrepp som möjligt i naturen att tillämpa förnuftiga start- och stigområden för att minimera buller att undvika att utföra upprepade starter och landningar efter kl 1800 på lör- och söndagar att sortera avfall i förekommande fall att undvika att störa djur i dess naturliga miljö att uppträda på ett kunnigt, ansvarsfullt och ödmjukt sätt i miljöfrågor att utnyttja alla tekniska lösningar för att minska bullret Gjorda miljöförbättringar Genom arbetet med fältet har området blivit en öppen och välskött parkmiljö och kan ses som en av de insatser som hjälper till att hålla landskapet öppet. Planerade miljöförbättringar Generell målsättning för flygning med privata ultralätt flygplan att flyga bränslesnåla flygplan att använda blyfritt bränsle att flyga tystare att vara aktsam om mark och natur att ställa ultralättflyget till förfogande för miljöfrämjande verksamhet BILAGOR ULTRALÄTT FLYG, Svenljunga Kommun, 99.11.16 MINIMIKRAV FÖR ENSKILD FLYGPLATS, LSF 1980:9 Karta över området KSAK och Luftfartsverkets dokument "Verksamhetsbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning"